Grattis min 10-åring

I dag är du en stor kille. Jätte många Grattisar från oss alla.

I går avslutade dagen med tårar och skrik.

Drabbades av ett  njurstensanfall.Det var längsedan sist...

Det gör bara så onte att man inte vet vad man skall göra.

Njursten är en sjukdom som drabbar ca 10 % av männen och 3 % av kvinnorna i Sverige.

Förekomsten av olika typer av njursten varierar i olika delar av världen. I Europa är stenar med högt kalciuminnehåll vanligast. Stenarna kan vara av varierande storlek. Stenar fastnar framför allt på tre ställen: Vid ingången från njure till uretär, där uretären passerar iliacakärl eller vid ingången till urinblåsan. Njursten kan leda till sekundära sjukdomar såsom hydronefros samt pyelonefrit.

Symtomen beror på typ och storlek av njursten. Oftast har personen med njursten kraftig smärta i flankerna. Smärtan kommer plötsligt, kan bli mycket stark och utlöser ofta yrsel, kallsvettning och ibland lättare kramper som i värsta fall kan göra det tyngre att andas. När stenen passerar urinblåsan känner patienten ofta huggkänslor. Patienten kan även lida av hematuri.

Det som är typiskt för njursten är att smärtorna oftast kommer sent om kvällarna, nätterna eller tidig morgon. Det är inte helt klarlagt varför smärtorna oftast kommer vid dessa tidpunkter men man tror att det beror på att kroppen vid dessa tidpunkter oftast är vilande och ingen vätska ser till att stenen/stenarna rör sig.




Smärtan är mycket kraftfull och behandlas vanligen med prostaglandinhämmande läkemedel såsom diklofenak. Prostaglandinhämmarna har direkta smärtlindrande effekter men man tror också att de verkar indirekt genom att dämpa urinproduktionen så att trycket i njuren minskar
Vid mycket kraftiga smärtor kan det dock hända att exempelvis diklofenak inte hjälper och smärtlindring får då ges i form av spruta på vårdcentral eller på en akutmottagning. Oftast innehåller denna spruta morfin eller kodein vilket förutom att det lindrar smärtan också gör att musklerna slappnar av och att patienten känner sig yr och trött.
I ett tidigt skede kan patienten uppmanas att dricka mycket vatten. Det är dock inte alla läkare som uppmanar detta då alltför ökat vätskeintag kan öka trycket ovanför stenen/stenarna med risk för smärtattacker. Detta beror oftast på hur stora stenarna är. Vanligaste metoden för att lösa upp njurstenar är chockvågsbehandling, ESVL (extrakorporal stötvågs litotripsi). Stenarna lokaliseras med röntgen och vågor genereras som pulvriserar stenen. Kirurgi är idag mycket ovanligt i väst-världen.

I allmänhet passerar ca 90 % av alla stenar under 7 millimeter av sig själv i samband med toalettbesök. Skulle det dock visa sig att stenarna inte avgår av sig själv så kan man behöva använda sig av chockvågsbehandling.

Jag tog två voltaren 50 mg stopilla med 2 timmars mellan rum. Det gjorde att jag kunde ligga blixt stilla och nästan vara smärt fri. Natt flöt på ocj kl 5 var jag upp och kissade, fick ut en massa gojja och ev stenar. Var ganska mycket blod. Samlade upp det i en sil som man får då man har njursten. Det är 15 år sedan sist jag hade ett sadant annfall... Måtte det vara över nu.
Ha en trevlig söndag.... i morgon börjar vår månaden mars.... Jippi

I bland så är det kanske inte så viktigt att man skriver mycke här på sin blogg, utan det man skriver har ett värde. Men vem sätter då värdet på bloggan, är det skrivaren eller läsaren? För mig som skrivare är det ett stort vädre om jag kan fånga läsarens intresse och då gärna få en kommentar. I bästa fall kan man ju få en dialog.

Dialog kommer från grekiskan och betyder genom samtal. Etymologin bakom ordet (grekiska: διά (diá, genom) + λόγος (logos, tal, språk)) reflekterar inte nödvändigtvis hur ordet används. På grund av likheter mellan prefixen διά- (diá-, genom) och δι- (di-, två) kan man tro att en dialog alltid utspelar sig mellan endast två parter. Jämför monolog.

Medan litterära dialoger är föremål för litteraturvetenskapliga undersökningar, undersöks vardagsdialoger av språkvetare, bland annat av sociolingvister.
Det har konstaterats att vardagsdialoger avlöper enligt vissa mönster där öppningsfas, huvudfas och avslutningsfas kan urskiljas. Under samtalets gång uppvisar deltagarna vissa beteenden som mer eller mindre noga följer inövade normer för att säkerställa dialogens/samtalets smidiga förlopp. Dit hör rollbyte mellan lyssnare och talare, verbala och ickeverbala lyssnarsignaler, pauser, avbrott mm. Reglerna för dialoger är också kulturellt determinerade och även antalet deltagare påverkar dialogens form och utveckling.

I litteraturen återgivna dialoger med så kallat direkt tal får texterna att verka mera livliga och verklighetsnära. Detta grepp gör det också enklare att belysa olika frågor från olika håll genom att tilldela protagonisterna bestämda åsikter och därmed roller i texten. Den fiktive talarens uttryckssätt i dialogerna bidrar dessutom till dennes karaktärisering.
De sista månadernas stora samtalsämne har väl ändå varit vädert och speciellt då det där vita som kallas snö som fallit från himlen.




Som avslutming på denna blogg så vill jag bara tillägga.

Blogg, en förkortning eller förenkling av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden web och log, är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp.

Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattar att det, i mars 2007, skapades omkring 120 000 bloggar dagligen. Två år senare, april 2009, beräknas ca 190 000 bloggar startas varje dag. Hur många det är i dag vågar jag inte en gissa.... Någon som vet?

Ett äktenskap för mig betyder livlång kärlek och förståelse.

Något som man inte äventyra i första stund.

Ett bröllop är en vigsel och den tillhörande festen. Ordet bröllop kommer av fornsvenskans bruþlöp, alltså brudlopp. Bröllopet föregås ibland av en förlovning eller trolovning. Om den kommande bruden är medlem i Svenska kyrkan kan bröllopet föregås av lysning i de församlingar kontrahenterna tillhör.

Under de senaste åren har bröllopet och bröllopsfesten åter blivit en stor och viktig händelse för brudparet, och planering för detta kan pågå mer än ett år. Detta innefattar allt från att boka kyrka och präst till att hitta lämplig lokal för själva bröllopet. Somliga par anlitar en bröllopskoordinator för sköta detta arbete. Brudgummens resp brudens vänner kan före bröllopsdagen anordna en svensexa respektive möhippa, då man överraskar dem med olika aktiviteter. Månaden efter bröllopet kallas smekmånad och många beger sig då iväg på en resa tillsammans.

Bröllopsdag är dagen för vigseln, men så kallas även kommande årsdagar. Vissa av årsdagarna har fått speciella namn. Av gammal tradition förekommer silverbröllop och guldbröllop, men då auktoritet inom området saknas fabriceras nya årsdagsnamn av exempelvis kolorerad veckopress. På grund av den inofficiella naturen föreligger det en del skilda meningar om vad den ena eller andra årsdagen ska kallas, vilket framgår av tabellen här intill.
Bröllopsnatten kan tillbringas i en bröllopssvit. Brukligt är att brudparet smiter till sviten utan att berätta för gästerna var natten skall tillbringas. En morgongåva är en gåva som brudgummen ger bruden på morgonen efter bröllopsnatten, vanligtvis ett smycke. Morgongåvan skall enligt seden betinga ett försörjningsvärde eller vara ett redskap som möjliggör försörjning åt bruden, om brudgummen faller ifrån.


Ha det gott där ute... nu kör vi till staden

Det var en ledig dag

Fylld av välbehag
Jag gick i solen, kände värmen
Jag var glad

Från havet kom musik
Till varje liten vik
Just denna sköna dag
En härlig, ledig dag
Jag gick på stranden, kände sanden
Varm och skön
En båt med segel
Låg och väntade på mig
Lekfullt, lätt jag såg
Varje liten våg
Dansande mot strand
Den stund vi fann
O, det var en ledig dag
Helt plötsligt mindes jag
Hur du och jag en gång
Från världen styrde bort
Tänk så skönt att minnas än
Vårt svärmeri
En dag vid havet, så skön

Lekfullt, lätt jag såg
Varje liten våg
Dansande mot strand
Den stund vi fann
O, det var en ledig dag
Helt plötsligt mindes jag
Hur du och jag en gång
Från världen styrde bort
Tänk så skönt att minnas än
Vårt svärmeri
En dag vid havet, så skönt...................

ledig dag

En hand i handen

Jag gillar händer.... det är spännande med händer. Finns det två exakt lika händer? Skulle inte tro det.

Hand (latin: manus) är i människans kropp den övre extremitetens ändorgan.

Handen ledar mot underarmen (antebrachium) i handleden (art. radiocarpea).

På handen finns fem fingrar (digiti manus): Tumme (pollex), pekfinger (index), långfinger (digitus medius), ringfinger (digitus anularis) och lillfinger (digitus minimus). Tummens särställning gör att handen kan användas som griporgan.

Handens skelettI den övre extremitetens skelett är handen den kroppsdel som har mest komplicerad struktur. Dess många små ben kan uppdelas i en serie segment: handloven (carpus), mellanhanden (metacarpus) och fingrarna.

I handloven finns åtta små ben som kan uppdelas i en övre (proximal) och en nedre (distal) rad. Den förra ledar mot underarmens ben (i första hand strålbenet (radius) men även indirekt mot armbågsbenet (ulna)) och den senare mot mellanhandens ben. Dessa åtta små ben är namngivna: - os scaphoideum, os lunatum, os trigetrum, os pisiforme, vilka utgör den nedersta raden, närmast ulna och radius. Ovanpå denna benrad finner vi os hamatum, os capitatum, os trapezideum, os trapezium, vilka sitter i den översta randen, närmast knogarna.

De muskler som verkar på handens leder sitter till stor del högst upp (proximalt) i överarmen. På armens baksida sitter de muskler som sträcker ut (extenderar) fingrarna och på armens framsida de muskler som böjer (flexerar) fingrarna. Dessa muskler har långa senor som leder ut i handen och fingrarna där de fäster distalt om lederna.
I själva handen finns de muskler som för isär (abducerar) och ihop (adducerar) fingrarna samt de som för ihop tummen med de fyra ulnara fingrarna (opposition).
Handens stora representation i hjärnan gör att mycket små rörelser i handen tillskrivs stor betydelse inom till exempel dans. Samtidigt gör handens stora rörelsefrihet att dessa små åtbörder kan tillskrivas vitt skilda betydelser

Handen utgör människokroppens främsta redskap och som sådant har det stor betydelse även som kommunikationsredskap — från polisens och militärens tydliga ordergivning till teckenspråkets variationsrikedom.








Nu falle det sådan där otäck vitt från himlen igen..... Jag ger snart upp.... Skall kolla om det finns em 3 veckors resa till Thailan i veckan.....Inte för att jag skall resa men ifall man ångra sig..
Kram

Morgon mat!

Ja det finns massor av olika morgon måltider som det finns husmor......
Här blir oftas fil och macka.

Då vi är lediga kan det bli äggmacka eller annat gott. Banen/ungdomarna gillar då det är varm mat nu på vintern, med ändå är det ingen som vill ha gröt. Själv gillar jag havregröt....
Frukost är dagens första måltid, kommer i många variationer och enligt många dietister den viktigaste. Den brukar intas mellan klockan 6 och 10 på morgonen.

Vad man äter till frukost varierar givetvis från individ till individ, men även mellan olika delar av världen.
I Sverige innehåller en frukost vanligen någon form av varm dryck, såsom kaffe eller te, eller en kall, som mjölk eller juice, med en smörgås till. Någon sorts mat som man äter med sked ur en skål eller tallrik, som gröt, fil, yoghurt eller liknande äts ofta. Till de senare äts ofta någon sorts flingor, till exempel cornflakes eller müsli.

I Frankrike och Belgien är det vanligt att man dricker starkt kaffe och äter en enkel smörgås med något sött pålägg. Detta sägs bero på att man i dessa länder traditionellt prioriterat lunchen som dagens huvudmåltid, en måltid som kunde bestå av flera rätter.

I Storbritannien och Irland är det inte ovanligt att man äter en kraftig frukost, ofta bestående av en tallrik mjölk med flingor, vilken följs av varm mat. I Skottland är mjölk och flingor ofta ersatt med gröt. Bland annat kan som varmrätt serveras bacon, ägg, stekta champinjoner, tomater, vita bönor och så vidare. Avslutningsvis avslutas ofta med rostat bröd med marmelad. Genomgående dricks kaffe eller te.

Svenskan har frukost tidigare varit normalordet för den måltid man äter på förmiddagen eller mitt på dagen. Åtminstone fram emot sekelskiftet var det fortfarande så. I Danmark lever ordet kvar i den betydelsen: "frokost" är det vi kallar lunch, och deras morgenmad är det vi kallar frukost. Även många som talar finlandssvenska använder ordet frukost i den betydelsen.

Ordet frukost (frokoster) användes redan i fornsvenskan. Det kommer ursprungligen från det lågtyska vrokost (vro = tidig, jfr ty. früh) och har alltså från början avsett en måltid tidigt på dagen. Men normalt handlade det inte om morgonens första mål, utan om den måltid man åt efter ett första arbetspass, ofta väl vid 8-9-tiden. I takt med de ändrade arbetstiderna och måltidsvanorna sköts den sedan framåt. I dagens svenska har sedan frukosten återgått mer eller mindre till sin gamla tid på morgonen.

Brunch är en måltid som intas på förmiddagen och ersätter både frukost och lunch. Brunch är en ihopslagning av de engelska orden breakfast och lunch. Ordet har ibland försvenskats till frunch, eller, ibland, frukostlunch.

Brunchen brukar bestå av mat som påminner om stadigare varianter av frukost. Till brunch serveras ibland flera rätter.

Nu en massa om olika måltider......
I dag skall barnen i väg till fritids och jag har jobb att sköta.
Jag önskar att ni får en underbar vecka....
Kram till er alla

Helg
Sportlovs start
Melodifestival
Vinter OS
Snö oväder
Söndagsstek
Tvätthögar
Snoriga ungar
Våta overaller
Bilbesiktning på gång så bilar skall städas.
Ja! detta är min är min söndag.
I bland är det lagom med det bästa.... Men vad är då lagom?
Lagom är ett svenskt ord med betydelsen "precis rätt", "tillräckligt", "adekvat", "så bra/mycket som det borde vara".

En flitigt citerad, folketymologisk, förklaring är att ordet lagom härstammar från det gamla bondesamhällets måltider, då alla på gården åt från samma gryta och drack ur samma bägare. Då ville det till att det räckte "laget om". Detta är dock en myt. Svenska Akademiens ordbok listar etymologin som en åldrad böjningsform av lag där ändelsen -um i fornsvenskan angav dativ i pluralis (jmfr. t.ex. uttrycket "honom"). Ursprungsbetydelsen av laghum, som var den vanligaste stavningen, var "enligt lagen", "lagligen". Det behöver inte nödvändigtvis referera till en juridisk lag. Istället är det "lag" i betydelsen "gemensam" som avses. Ordets betydelse har senare försvagats och kommit att betyda ungefär "lämplig", "passande", "till det gemensamma" eller mera fritt "varken för mycket eller för lite" eller "lika mycket som alla andra".
Även Nationalencyklopedins ordbok förklarar ordet som dativ plural av lag men i betydelsen "rätt ställning, rätt förhållande". Man kan kanske lättare förstå innebörden om man tänker på motsatsen - att något är "i olag". Lagom är den mängd som behövs för att något ska bli i lag, som det ska vara. Det nära besläktade verbet laga betyder ju att göra i ordning (t.ex. mat) eller att återställa den rätta ordningen (t.ex. när man lagar något trasigt).

En vanlig uppfattning är att ordet lagom är unikt för det svenska språket och saknar motsvarigheter i alla andra språk. Att det skulle vara som så att något ord med precis samma betydelse inte finns någonstans, är bara en ren myt. I norskan, i såväl nynorsk som bokmål, finns ordet lagom (samma uttal, samma stavning, samma innebörd). Bland språk som inte har en direkt översättning, finns det dock ord med snarlik betydelse som kan användas i översättningar, förutsatt att man godtar den lätta semantiska skillnaden. I exempelvis norska finns ordet "passelig" och i danska "tilpas". Även estniska ("paras") och japanska ("choudo") har motsvarigheter. På bosniska kan man höra ordet "taman" som betyder lagom.
Tänk så mycket man kan få ut av lagom......

Ha det gott där ute alla vänner

Ja ha, så snöade det igen, börjar bli riktigt trött på detta nu och inser att denna snön kommer säkert ligga kvar i ytterligare en månad till innan alla snödrivor smält bort...
Hmmm..... undrar om man kan gå ihop ett gäng och offra några liter varmvatten och hälla på eländet!




Citat från SydSvenskan:

Årets februarilov i Skåne blir härligt för vintersportare.
– Ni får mer snö i helgen och ännu mer i nästa vecka, säger Elin Torstensson på SMHI.
Vädergudarna är med på noterna under sportlovet.
– Det kommer väldigt mycket snö i helgen, säger meteorolog SMHI i Norrköping.
Det nya snöområdet når Skåne sent i kväll.
– Det kommer från sydväst, och håller på till lördag förmiddag. Det blir rejält med snö, upp till två decimeter, säger meteorologen.
Med tanke på all snö som redan kommit under veckan är det bäddat för trafikproblem.
– Dessutom kommer det att blåsa hårt, varnar Elin Torstensson.
Söndagen väntas uppehåll och lite kallare.
Sedan börjar själva sportlovsveckan – och vintervädret håller i sig.
– Temperaturen håller sig kring eller strax över noll vissa dagar. Men det är ju så mycket snö så jag tror inte det hinner smälta. Vi väntar dessutom ytterligare ett snöfall i veckan.
Nästa helg är långt fram för prognosmakarna.
– Men vi ser i alla fall inga tecken på vår, säger meteorologen.

Är det bara jag eller är där fler som börjar/är riktigt trött på snö nu? :)
jag kommer ju ingenstans med barnvagen, trött på overaller och blöta hallar!
Jag vill ha vår nu!!

God Natt

I dag blev det strull då jag skrev min blogg så jag stuntade i den.
Vill bara säga
God natt till er

Vatten är för mig ett objekt som jag fasar för. Känner mig förföljd av vatten. Så det gäller att ta reda på vad det är....

Vatten är en kemisk förening av väte och syre med den kemiska beteckningen H2O. Vetenskapliga namn är diväteoxid, divätemonoxid och aqua. Vatten har en viskositet av 1 cSt vid 20,2 °C. Vatten används i nästan all industriell produktion i egenskap som lösningsmedel.

Vattenmolekylen är universums andra vanligaste fleratomiga molekyl, endast överträffad av den omättade hydroxylradikalen OH.[källa behövs] Vatten är ett rikligt förekommande ämne på jorden. Mer än 71 % av jordens yta är täckt av vatten. Vatten finns dessutom bundet i kemiska föreningar, samt fruset i glaciärernas is och i tundrans permafrost. Allt liv på jorden är beroende av vatten.Det vatten som människor konsumerar kallas dricksvatten. Sådant vatten måste ha egenskaper som gör det tjänligt för vår ämnesomsättning. Det får exempelvis inte ha för hög salthalt, inte vara kontaminerat med giftiga ämnen och inte vara smittat av sjukdomsalstrande organismer. Vatten är människans absolut viktigaste och mest nödvändiga livsmedel. I Sverige står därför hanteringen av dricksvatten under livsmedelslagen.
Under 1900-talet har människans tillgång till säkert vatten blivit betydligt bättre, trots att antalet människor mångdubblats. Mellan 1970 och 2004 ökade andelen människor i utvecklingsländerna med tillgång till säkert vatten från 30 till 80 procent. År 2004 var 17 procent av världens befolkning utan säker vattentillgång, en nedgång från 23 procent 1990. Detta är framför allt en effekt av ekonomisk tillväxt, eftersom det finns ett starkt samband mellan vattentillgång och BNP per capita.

Tänka att man kan känna sig förföljd av vatten. Samtidigt så klara man sig ju inte utan vatten.

Vatten existerar i många former och så gott som överallt på jorden – även djupt under de stora öknarna. Huvuddelen av vattnet på vår planet finns i våra oceaner och polarisar men en betydande del finns även bundet i form av moln, regnvatten, floder och vattendrag och is. Vattnets kretslopp gör att det ständigt övergår mellan olika aggregationsformer: Genom avdunstning, nederbörd och avrinning uppstår den hydrologiska cykeln, den "globala evighetsmaskinen", genom vilken vattnet avgör temperatur och klimat över hela jorden. Vatten har högst densitet vid 4 grader Celsius, vilket gör att kallare vatten lägger sig som ett isolerande lager ovanför det varmare vattnet. Detta gör att större vattensamlingar mycket sällan bottenfryser, vilket säkert har underlättat för livets uppkomst och spridning. Under vissa ljusförhållanden kan regn ge upphov till en regnbåge.

Eftersom nederbörd är avgörande för allt jordbruk och för människan i allmänhet, har människor i alla tider haft en mängd olika namn för att beskriva alla varianter. Regn, hagel, snö, dimma och dagg till exempel, för att inte tala om de hundratals ord för snö och is som arktiska folk har.

På liknande sätt har vattnets avrinning stor betydelse för människans tillvaro. Floder och fördämningar är förutsättningar för vårt jordbruk och haven ger oss fisk och används för handel. Genom erosion formar vattnet våra kontinenter och landskap: Större delen av världens befolkning lever i dalar och floddeltan.
Vattnet tränger in i jorden och blir markvatten. Detta grundvatten tar sig upp till jordens yta igen genom naturliga vattenkällor och människors brunnar eller mer spektakulära former som heta källor och gejsrar.

Så nu ett tag fram över blir det Juice i glaset...Juice är en dryck som framställs genom att man pressar saften ur frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker. Råsaft är ett alternativt namn som också inkluderar extrakt ur blad, plantor eller träd.

Färdigpressad juice kan man köpa i pappersförpackningar eller i flaskor, som koncentrat eller drickfärdig. Det finns även Kravmärkta juicer.I Sverige är namnet juice skyddat enligt livsmedelslagen och i princip får bara drycker som innehåller 100% fruktjuice säljas under namnet juice. Dock anser Livsmedelsverket att en produkt med beteckningen "100 % juice" kan uppfattas som vilseledande.
Vissa juicer homogeniseras och vissa fabrikanter tillsätter socker i sina juicer. Livsmedelverkets föreskrifter tillåter viss tillsats av socker för att reglera juicens surhet eller för att söta juicen. I surhetsreglerande syfte är även citronjuice en godkänd tillsats. Dock ej tillsammans med socker.
För äppeljuice utan tillsatt socker får även beteckningen äppelmust användas.
Idag blir det nya prövningar...
Ha det gott

Hej på er.

Inte ofta nu för tiden som man säger lill lördag ang onsdagen.

Lillördag är en svensk benämning för den vardag som anses vare lite festligare och då man till exempel äter en finare middag eller går på restaurang, dans eller bio. Ordet kommer ifrån piglördag, vilken inföll på onsdagar, det var då pigan enligt traditionen hade ledigt eftersom hon inte fick vara ledig på den riktiga lördagen.

Den vanligaste dagen för lillördagen att infalla på är onsdagen men även tisdagen och torsdagen förekommer.

Bad innebär att en kropp, vanligen människokroppen, sänks ner i vatten eller i annan vätska. Det kan ske av hygieniska skäl för tvagning, men även som en form av rekreation. Vattenbad kan ske i havet, i en sjö, i en simbassäng eller i ett badkar (karbad).

I mer vidsträckt mening innefattar begreppet bad även kroppens införande i het luft eller ånga (bastubad, varmluftsbad, ångbad), i fastare ämnen (såsom vid de tyska "moor- och sandbaden") eller dess ingnidande med gyttja, tång eller liknande. Ibland betecknar man med bad också användande av en strömmande eller fallande vätska på kroppen.
Kulturhistorisk har badet i alla tider haft ett särskilt inflytande på människornas sociala tillvaro. Hos Orientens folk var badet nära förbundet med den religiösa kulten – kroppens renhet var liktydigt med sedernas renhet. De semitiska folken var genom religiösa föreskrifter ålagda att bada. Därför ansågs reningsbad efter vissa handlingar eller tillstånd – vidrörande av orena föremål och sjukdomar – som rituella handlingar. Ungefär under samma former finns bad omtalat i sanskritlitteraturen samt hos perser, egyptier med flera. Hos alla de nämnda folken synes det dock varit fråga mera om tvagningar eller kalla doppningar än om egentliga bad.

I dag blir det kanske någon som hoppar i den ny inköpta röda badbaljan. Den gamle hade jag satt ut för att rengöra och glömde den över natten då det var massor av minus grader... den sprack i botten. Så det blev aldirg badbalja av den igen. Så kan det gå om man är stressig och har massor av saker på gång.

Idag är det fullt schema med lite roligare saker... men dock styr jag inte själv över min dag... men det blir lugnare, det hoppas vi. Mötet för min del i går gick bra, men det gick sämre för maken. Där var påhopp så fort han visade sig på rummet. Det var om dålig miljö och kalla rum samt mutning och köpta barn som var på tappeten. Hade jag varit där så är jag övertygad om att jag hade rest mig upp och bara gått... Vilken tur att vi var dubbel bokade....

Ha det bra där ute...

Stress

I dag är det en dag som jag inte vet hur det skall gå....
Vi har 3 möten på två olika platser med 10 mils avstånd inom 2½ timme.
Men den som skall köra längst få ta ett möte och jag som skall till möte kl 11 får även ta mötet kl 12 då det ligger på samma ort.
Vad får man ut av att stressa??

Stress är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. Den kan ha flera olika orsaker; inklusive smärta, nedkylning, rädsla och flykt. Ur evolutionär synpunkt är stress ett mycket viktigt svar som är bevarat i alla högre djurarter, inklusive alla primater och även gnagare. En människa kan känna stress inte bara av överstimulering, utan även av understimulering.

Stressrelaterade sjukdomar

Långvarig stress har allvarliga och skadliga effekter på alla organ- och kärlsystem i kroppen, bland annat ökar risken för åderförfettning (artheroskleros), hjärtsjukdomar, diabetes, depression, infektioner och otaliga andra åkommor är relaterade till kronisk stress. Många psykiatriska sjukdomar har en stark koppling till felaktiga stressreaktioner, bland annat schizofreni, ångestsyndrom och framförallt depression är starkt kopplade till stress. Orsaken ligger i att stress leder till utsöndring av många typer av stresshormoner som har förmågan att via blod-hjärnbarriären nå känsliga strukturer i hjärnan. Bland annat glukokortikoider som kortisol påverkar strukturer i hjärnan som hippocampus och hypothalamus, dessa interaktioner leder i sin tur till förändringar i serotonin- och dopaminsignaleringen.

Fysiologiska anpassningar

I hotfulla eller ansträngande situationer ökar utsöndringen av hormonet Kortikotropin från hypofysens framlob. Kortikotropin transporteras via blodet till binjurarna där det stimulerar utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin till blodet. Dessa tre hormoner är de viktigaste stresshormonerna och har en rad effekter på människokroppens organ och vävnader.

Dessa hormoner påverkar cellernas metabolism i den meningen att anabola reaktioner upphör till förmån för katabola (nedbrytnings)reaktioner. Halten av insulin sjunker i blodet medan halten av glukagon ökar, vilket i sin tur leder till minskad nybildning av fettsyror och ökad nedbrytning av glykogen vilket leder till ökad halt av glukos i blodet. Dessutom ökar nedbrytning av aminosyror, proteiner och fettsyror. Fettvävnad bryts långsamt ner till fria fettsyror och muskelproteiner bryts ner till aminosyror. Dessa biomolekyler blir därigenom substrat för glukoneogenesen i levern, som även den syftar till att höja halterna av glukos i blodet. Stresshormonet kortisol har både snabba och långsamma effekter på kroppens vävnader, den snabba effekten är att kortisoler blockerar utsöndringen av kortikotropin i hypofysen medan den långsamma effekten är att stänga ner svaret på stress.

Den andra viktiga anpassningsreaktionen vid stress är en minskning av aktiviteten från parasympatiska nervsystemet och en ökning av aktiviteten från det sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet har effekter som leder till en ökning av puls, hjärtminutvolym, vaskulär resistans vilket i sin tur leder till ökat blodtryck. Dessutom minskar blodflödet till organ vars funktion inte är absolut nödvändig för kortsiktig överlevnad, till exempel filtrering genom njurarna och tarmsystemet minskar. Blodflödet genom hjärtats kranskärl samt skelettmuskulaturens blodkärl ökar däremot, på grund av att blodkärl vidgas. Sympatiska nervsystemet stimulerar även till djupare och snabbare andning samt utsöndring av adrenalin från binjurarna.


Avslutar dessa rader innan ni blir stressade.....

Kram till er alla



Inbjudan från Eva Walder


Hej

Jag har registrerat mig som Buzzador på Buzzador.com och föreslår att du också gör det!

Som Buzzador får du utan kostnad testa nya produkter och tjänster.



Hur länge det dröjer innan du kommer med i din första kampanj kan variera från någon vecka till månader beroende på hur väl du passar in i de kommande kampanjerna.

När det finns möjlighet att komma med i en kampanj så får du besked om det.



Följ den här länken så det framgår att det är jag som har bjudit in dig (mitt användarnamn som Buzzador är ejsa):

https://www.buzzador.com/buzzador/index.php?file=u-regstep1&lang=SE&refstr=ejsa



Om du vill veta mer innan du bestämmer dig kan du följa den här länken:

http://www.buzzador.com/?refstr=ejsa&lang=SE



Hälsningar



ejsa

Jag vill

Hej på er.

Ibland vill jag mer än vad jag kan. Men det gäller att inte ge upp. I dag är det vanligt att man talar om att man har Dyslexi och det är inget konstig med detta. Oftas kommer det då fram att dom själv har någon i sin omgivning som har Dyslexi. I dag finns det massor av bra hjälpmedel som datorer och MP3 spelare. Själv har jga lärt mig regler om hur vissa saker stavas med två s eller ett... Som tex är man snål då man ger någon något gratis men generös då någon fyller år Grattis. Eller om man åker buss så kostar det pengar därför två s

men om det är bus på gång så har vi inte tid med 2 s......Detta har varit regler som jag själv lärt mig för att klara av vardagstext. Sedan kommer det kanske in slarv då man inte kontrolläser sin text för att man vill skicka in sin blogg snabbt.
Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är ett varaktigt funktionshinder som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Funktionshindret beror på en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar automatisering av ordavkodningen. Dyslexi är inte relaterad till intelligensnivå. Dyslexi omfattar vidare inte läshinder som orsakas av synproblem eller av brister i undervisning, sociala förhållanden, motivation eller intelligens. Dyslexi kan vara en medfödd egenskap, utvecklingsdyslexi, eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom.


När undervisning i att läsa och skriva blev mer utbrett på 1800-talet uppmärksammades en störning som bara gick ut över läsning och skrivning. Man trodde då att problemet hängde ihop med förmågan att bearbeta synintryck och kallade det för ordblindhet. Vad dyslexi egentligen beror på är fortfarande omdiskuterat. Idag är forskarna dock relativt eniga om att dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, framför allt bearbetning av språkljud, som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras. Några problem som ofta uppvisas i samband med dyslexi är diffusa föreställningar om ords ljudstruktur, oklar artikulation, brister i verbalt korttidsminne och långsam åtkomst till ordförrådet.
Ibland förekommer dyskalkyli, specifika räknesvårigheter, tillsammans med dyslexi.
Gränsdragningen mellan normal läsförmåga och läsproblem är ungefär lika godtycklig som gränsen mellan normalvikt och övervikt. Den är till stor del beroende av de krav som samhället ställer på individers läsförmåga. En vanlig uppskattning är att 4-8 procent av befolkningen har så stora svårigheter att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Fler män än kvinnor har specifika läs- och skrivsvårigheter.

Med god läs- och skrivpedagogik utvecklas även läs- och skrivförmågan hos den som har en specifik läs- och skrivsvårighet. Vilka läs- och skrivförmågor som behöver stärkas varierar mycket från person till person. Det kan exempelvis handla om att uppnå ett ökat läsflyt för den som läser bokstav för bokstav, eller att uppnå en säkrare avkodning för den som gissningsläser i stor utsträckning. Exempel på olika nivåer i avkodningsprocessen som kan behöva stärkas är kopplingarna mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem), förmågan att uppmärksamma orddelar (stavelser och morfem) i läsningen och att utöka antalet etablerade ordbilder i minnet.

Trots att det idag råder konsensus inom forskarvärlden om att dyslexi beror på brister i den språkliga bearbetningen i hjärnan och att dyslektikerns läs- och skrivförmåga endast kan förbättras genom systematisk läs- och skrivpedagogik ges mindre vetenskapligt förankrade behandlingsmetoder stort utrymme i mediaflödet.

En del menar att man kan få dyslexi om man inte genomgår något krypstadium innan man lär sig att gå, det vill säga hoppar över ett stadium i den motoriska utvecklingen och som en följd därav inte uppnår god koordination av sina rörelser. Det finns behandlingsprogram som utformats utifrån hypotesen att man därför bör backa tillbaka några steg för att automatisera sådana motoriska mönster på rätt sätt och därmed träna upp sin koordination. Ett annat behandlingsprogram som stödjer sig mot samma forskningsfynd och som har fått starkt fotfäste är massage mot dyslexi. Det förekommer även medicinering mot läs- och skrivsvårigheter.
Gemensamt för ovan nämnda behandlingsprogram verkar vara att de är bra för personer som är motoriskt oroliga och har vissa koncentrationssvårigheter. Genom att stärka koncentrationsförmågan uppnår man alltså indirekt en bättre läs- och skrivförmåga. Jämför man grupper som får behandling av ovan nämnda slag med kontrollgrupper som inte får någon behandling alls kan man alltså se förbättrade resultat på test av läs- och skrivförmåga, men å andra sidan skulle man antagligen även se förbättrade resultat på uppgifter som inte ställer krav på läs- och skrivförmågan. Befintliga studiers avsaknad av kontrollgrupper som också fått behandling men av annat slag än försöksgruppen är en annan anledning till att ifrågasätta metodernas effektivitet.

I dag fick jag hjälp med texerna. Men det har ni säkert listat ut redan...

I dag gäller det att en kille av våra skall till staden med båtar och prata lite med en vis och klok samt trevlig kvinna från samma by som hans skola finns........ Talar jag i gåtor? ja det är ju det som är meningen i dag.

Dom som vet kan ju lösa gåtan, ingen annan...Hihihihihi

Lite bus från mig

kram på dej

Låt hjärtata va med

Så var åter här, den enda dagen på året som vi får vissa den vi älkar och alla andra den kärlek och förstårlse som man borde kunna vissa året runt.

Alla hjärtans dag (ibland Vändag i Finland) är en temadag som firas den 14 februari varje år och har sitt ursprung i traditioner som uppstod kring helgonet Sankt Valentin under medeltiden i Frankrike och England. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.

Firandet av ett helgon med namnet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet, men exakt vem denne var är oklart. Flera olika martyrer med namnet Valentinus från 200- och 300-talet är dokumenterade, även om nästan ingenting konkret är känt om dem. Enligt en sen medeltida helgonlevnad ska Sankt Valentinus ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter - något som kom att inlemmas i vissa moderna historier om Sankt Valentin.

Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver. I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar givas bort.
Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i: det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på Alla hjärtans d
Den äldsta bevarade valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade som hon kallade sin "worshipful and well beloved valentine".

Alla hjärtans dag (ibland Vändag i Finland) är en temadag som firas den 14 februari varje år och har sitt ursprung i traditioner som uppstod kring helgonet Sankt Valentin under medeltiden i Frankrike och England. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.

Firandet av ett helgon med namnet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet, men exakt vem denne var är oklart. Flera olika martyrer med namnet Valentinus från 200- och 300-talet är dokumenterade, även om nästan ingenting konkret är känt om dem. Enligt en sen medeltida helgonlevnad ska Sankt Valentinus ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter - något som kom att inlemmas i vissa moderna historier om Sankt Valentin.

Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver. Även i Sverige har seden att på lek para ihop flickor och pojkar funnits men i tradition varit förlagd till pingsten.


I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar givas bort.

Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i: det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på Alla hjärtans dag.
Den äldsta bevarade valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade som hon kallade sin "worshipful and well beloved valentine".

Ha en underbar alla hjärtans dag......

Kram från mig till er alla

snö så in i backen

-3½ utanför dörren. Vägen har försvunnit, snö upp till halva fönsterna i matrummet. Köksdörren går inte att öppna. Levande ljus på bordet, varmt kaffe i koppen och sovande barn.......... Detta är min lördagsmogon. Ljuvligt tyst i huset och  det är bara Ivan och jag som är uppe. Har tänt i brasan och det sprider en skön värme i huset.

Konstrundan verka vara så långt borta just nu, men om 7 veckor är det påskafton. Då är här massor av trevliga konstintresserade ute på vägarana. I år hoppas jag att det blir extra trevligt. Skall väl fira makens tillfrisknad och lite annat kul kanske. Tycker att det är lätt att komma på saker att fira nu för tiden. Som tex. livet eller att bara få ha varandra.  Det är ju inte alltid en självklarhet.

I kväll är det åter delfinal i melodifestivalen och det ser vi fram emot.

Så låt det snöa och ta väl hand om dej och dina nära kära.... Ladda inför morgondagen.

Kram

? ? ? ? ? ? ?

Nu blev jag förvånad.....
Blev uppringd 10 minuter i 7 och fick besked att skolbussen var inställd....
Va vadå svarade jag... Dom väntar in snöoväder igen ocgh det kommer att blåsa mycket....
Kanon att dom förbereder sig... men om det nu inte kommer då? För här är det hur lugnt som helst nu... men det är säkert lugn förre stormen.

Måste avboka min brukare, hon kommer att gråta. Jag kan inte asa ungarna med mig eller bli insnöad hos henne över helgen..... Jag får väl ta henne på tisdag då jag ändå skall vara på stormöte på skola som ligger i närheten.

Så dagen blev lite förändrad bara på någon sekund.

Killen som går i skolan i byn blev tvär sur. Han kan ju ta sig till skolan utan problem.

Så nu får jag tänka om här. Skall passa på att göra sådant jag inte kan i vanliga fall då dom små är hemma, som tex ta fram symaskinen.

Kanske baka en lite god kaka till i kväll

Apelsinchokladkaka

Enkelt recept på mycket god apelsinchokladkaka. Den är som en sockerkaka med apelsin och chokladsmak, med choklad- och apelsinglasyr. Kan serveras som tårta med vispad grädde.

En mycket god och fin apelsin- och chokladkaka som kan serveras som en kaka till fikat, som en efterrätt eller tårta med vispad grädde till.
Tid: ca 1 timma och 10 minuter, varav 45 minuter i ugnen
ca 12 bitar
Ingredienser:

Kaka:
•150 g smör
•1 st apelsin
•3 st ägg
•3 dl strösocker
•1 tsk bakpulver
•75 g mörk blockchoklad (70%)
•3,5 dl vetemjöl
Glasyr:
•125 g mörk blockchoklad (70%)
•50 g syltade apelsinskal
Gör så här:
Smält smöret och låt det svalna.
Smörj och bröa en rund form med löstagbar kant, ca 22 cm i diameter. Sätt på ugnen på 175°C.

Tvätta apelsinen noga och torka av. Riv sedan av det yttersta orangea skalet med ett rivjärn (var noga med att inte riva för djupt så att du får med något vitt för det ger sämre smak).

Vispa ägg och socker till en ljusgul smet, använd gärna elvisp som du kan använda genom hela receptet. Tillsätt bakpulvret och det rivna apelsinskalet och blanda till en jämn smet.
Hacka chokladen.
Blanda ner chokladen och vetemjölet. Blanda ner det smälta smöret (kör försiktigt på lägsta hastigheten på elvispen). Blanda snabbt ihop allt till en jämn smet.
Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i 175°C i 40-45 minuter tills den släpper kanten, prova gärna med en sticka.
Låt kakan svalna en stund, minst 10 minuter. Tag av den löstagbara kanten och lossa kakan från bottnen och flytta kakan till ett serveringsfat. Gör sedan glasyren (det spelar ingen roll om kakan är lite varm, ljummen eller rumstempererad).
Smält blockchokladen till glasyren i vattenbad eller i mikro.
Bred på chokladen ovanpå och runtom kakan. Strö över syltade apelsinskal. Låt stå och kallna och stelna i rumstemperatur.

Lycka till.
Önskar alla en trevlig fredag.
Kram