Packat

Ja idag har jag börjat så smått förbereda mig inför min semester på Al á Grand Lasarettets vistelsen nästa vecka. Hm, det tar emot att erkänna, men jag måste få berätta att jag är lite nervös. Tycker att jag inte borde vara det nu, har ju lite erfarenhet.

Blev en ny väska i större storlek så att mina nyinköpta pocketböcker fick plats blev två stycken som jag har gått och tittat på och i dag slog jag till.
Är "Kaffe med Rån" som Catharina Ingelman-Sundberg skrivit samt "En man som heter Ove" av Fredrik Backman. Skulle tro att dom är precis lagom att läsa då man är lite snurrig efter operationen.
I dag hade 3 av 4 barn studiedag och vi gjorde som vi brukar. Blev besök i våran lilla stad på Kinaresturangen där har dom buffé och barnen/ungdomarna fick äta hur mycket som helst och det blev att ta om ett par gånger för dom. 18-åringen som jobbar i byn kom på sin lunchrast så även han fick äta hur mycket han ville och det blev en hel del. Själv höll jag mig till räkor och mini vårrullar, våga inte äta för mycke. Sist fick jag en ordentlig dumping och det undvek jag i dag. Köpte ett par nya mörkare jeans och det var typ stuprörs modellen, var ett tag sedan som jag hade så tajta jeans, men det passar bra nu till vintern då jag har stövlar och kängor utan på.

 

I går hade jag två killar som var och klippte sig och nu i kväll är ytterliga två iväg. Är svårt att parera in en dag som passar alla. Själv väntar jag till närmare jul så att kroppen har hunnit hämtat sig efter operationen. Har blivit jätte lockig nu det sista halv året. Jag tappade ju jätte mycket hår efter min BGP operation och det som nu växer ut är lockigt. En ny erfarenhet.

Nä nu får jag ta och röra lite i grytan, blir soppa till kvällsmat och det gillar hela familjen.
Ha en underbar kväll.

avsked

Ibland så kan man inte förhindra ett avsked, och vissa avsked kan vara en befrielse för någon.
I dag har vi ett avsked som tyvärr inte sätter så stora spår i någon av partnerna. Blir ett kort Hejdå! och lycka till i framtiden.

Det är bra med avsked så man sätter punkt på något som varit även om det bara var för en kort stund.
En markering att något nytt tar över, att man går vidare. Nya blad att skriva nya utmaningar att att ställas inför.
Vissa avsked är ju smärtsamma, vet inte hur många sådana jag/vi har varit med om det senaste var ju vår bonus pojke som endast blev 21 år. Hans liv tog bara slut. Har ännu inte kommit över detta utan varje dag blir jag påminn om att något saknas. Tänker på hur det hade kunnat vara i fall han får leva. Veta att jag måste släppa den tanken och gå vidare.
Ja nu gäller det att se framåt och glädjas  åt det som finns och inse att livet går vidare och att jag kan påverka mina tankar genom att tänka positivt. Solen skiner in genom mitt fönster i mitt nya sovrum och det är ju ett bra tecken på att det kan bli en bra  dag. Första måndagen på 8 veckor som jag inte skall i väg och köra 30-35 mil och det är verkligen skönt. Blir en kort vecka med 2 dagars uppdrag. Nästa vecka blir det bara 1 dags uppdrag för jag tog mig friheten att avboka tisdagen då jag kommer att vara kvar på avd efter operationen. Men på fredagen hade jag tänkt kör igång igen, maken har lovat att köra år mig så att jag slipper detta. Fundera på hur det blir med ca 35-40 agraffer på magen att bocka sig, får väl gå ner ordentligt på knäna så att jag slipper stå i 90 grader.
Nja det är väl ingen idé att tänka på detta då jag inte vet hur det blir. Om någon fundera på varför jag inte blir sjukskriven så fungera inte detta i mina uppdrag. Jag är inte anställd utan går på eventuppdrag, inget jobb ingen ersättning.

Önskar alla en trevlig måndag.

Åh så skönt med en ledig helg. Har försökt att inte göra något ting, men ändå har jag putsat fönster tagit fram nya gardiner till första advent. Nu har jag ett tufft jobb på 6 veckor bakom mig. Och jag har lovat mig själv att inte acceptera fler sådana uppdrag. Tog för mycket energi utan att ge tillbaka.
Nästa vecka packar jag inför 2-3 dygns semester på Ystads sjukhus, ser min operation som en chans till egen tid och avkoppling. Min tredje operation på drygt 1 år så jag känner mig ganska bekväm med tanken nu, inget som stressar upp mig. Vet vad jag skall packa ner, blir en bra bok och ett paket riskakor för jag vaknar ofta på natten och är hungrig. Blir lite läppglans för mina läppar blir så torra i sjukhusmiljön. Packar ner laddaren till mobilen och ett par kraftiga strumpor plus ett par inneskor, tandborsten och tandkräm samt dusch och hårschampo. Skall inte glömma att plocka av mig mina ringar och tömma plånboken, så att ingen annan gör det.

Nu är maken i väg med 2 killar till fotbollsträningen och jag passar på att skriva lite.
Har tänkt så på min vän som har drabbats så hårt av sjukdom. Läser allt jag kommer över ang stroke och jag vill verkligen lära mig allt, men det går ju inte. Känns lite hopplöst som om att hon har gått in ett rum och kastat nyckeln. Hon känner inte igen någon och vet inte vem hon är. Hon tror att dottern är hennes mamma och att barnbarnet är hennes egen. Hon är orolig och har svårt att vara stilla. Men det är väl inte ovanligt att det blir så då hjärnan kolappsar måste ju få ta tid att återhämta sig.

Önskar alla en trevlig fortsättning på söndagen.

Trött

I bland går det åt mer energi vissa dagar, i dag är det en sådan dag. Känner mig totalt ut tömd och kraftlös. Behöver en stor brunn att ösa ur just nu.
Hr hunnit med massor och det är ju bra. Har varit en tur till hamnstaden i söder och varit med på ett möte. Sedan blev det en del inköp på ett "dårhus" Blev fika med maken och sedan en tur till vårdcentralen för att kolla EKG och lämna blod inför operationen. Hann in på apoteket innan jag skulle hämta 11-åringen vid byskolan. Hem och rörde i kalopsgrytan för att sedan hämta upp 18-åringen som skulle ner till banken för att fixa ett konto. Men nu är det snart dags att ät en god hemlagad kalops med goda rödbetor.... mums.

Frågade härom dagen en av ungdomarna om hens framtidsdröm. Hen tittade på mig och så förvånad ut, -vadå framtidsdröm? det är väl ingen idé att drömma, det blir ju ändå inget.

Gissa om jag blev förvånad, när slutade våra ungdomar att drömma? Vad jag minns från min egen ungdom så hade väl varenda ung människa en dröm eller vision om hur dom ville att livet skulle bli.

Varför är detta borta, hoppet om ett bra liv och att få göra något speciellt som man hoppas och drömmer  om.
Hoppas att nu detta bar gäller just denna ungdom som jag frågade, jag hoppas att våra ungdomar vågar och vill drömma och ha vision om en framtid.

I vilket fall som helst så fortsätter jag och drömma om en bra ålderdom tillsammans med maken och att det går bra för alla våra bonus barn.

Passar på att önska dej som orka läsa min blogg en fortsatt trevlig vecka. Jag lovar att snart höra av mig igen.

Jisses så tokigt det kan bli.

Skulle köra från Tomelilla till Eslöv med GPS i går. Hamnade på en väg som jag inte kände till, det var mörkt och regnade. Vi skulle köra mot en väg som heter 104. När vi kom in i ett skogsparti så blev vägen smalare och det var dålig sikt, vi kom till en t-kors och där var det stopp. En lastbil med stort släp hade kommit för nära vägkanten och den hade gett sig vika och bilen stod på snedden. Ingen kunde passera. Vi hade ingen aning om var vi vad. Fick vända om och då sa rösten på GPS rutten räkans om. Vi hamnade på små skogsvägar och körde hur långt som helst tyckte vi.  Helt plötsligt blev det trafik på denna lilla skogsväg. I en korsning så stod det 3-4 bilar och vi stannande för att hör om det hänt något. Alla hade kommit fel pga av denna lastbil. Ett par till skulle till Eslöv och visste inte hur. Vi sa att vi hade GPS så vi körde först. Var rakt igenom mörkasste skogen och det var både rådjur och svin som vi såg. Men så äntligen kom vi till större väg och vi såg att vi inte skulle hinna till mötet som startade 18:30. Vi hade kört strax efter kl 17 så vi skulle ju har hunnit tycker man. Enligt GPS så skulle vi vara framme 18:45. Då vi kört ca 10 minuter så såg vi en polisbil med blåljuset på och en polisman som viftade med ett rött sken. Så att ytterligare en lastbil hade kanat av vägen. Då tittade vi på varandra och skrattade. Nu befann vi oss helt på vilovägar och insåg att vi hade alla oddsen mot oss. Så det vara bara att trotsa GPS och få ett nytt "ruten räknas om". Vi hade endast ett namn till ett klubbhus och vi hade knappat in detta och fick en gatuadress strax utanför Eslöv. Då vi kom fram var klockan 19 och vi stod bredvid en kyrka, fanns ingen klubblokal vad vi kunde se. Min förare som hade inbjudan fick upp en adress till kansliet där inbjudan kom i från så vi körde efter den och hamnade inne i Eslöv bland lyxvillor..... Ingen klubblokal. Vi frågade ett par som var ute och joggade och dom trodde att denna lokal fanns bakom kyrkan, vägen efter infarten till kyrkan. Så det var bara att köra tillbaka dom 4-5 km som vi tidigare hade kört. Och helt rätt där var lokalen. 2 timmars bilfärd, 2 lastbilar som vält och en del felkörning så var vi äntligen på plats 1 timme försenade. Men vi var ju på plats och fick vara med och boka upp en turnering till Ystad IF i sep 2014. Det var ju vårt mål och vi lyckades genomföra det, trots alla odds att vi inte skulle komma fram. Vi fick en del goda skratt av vårt äventyr och tokigheter. Men utan GPS så hade vi aldrig lyckas ta oss dit, så visst är det bra med små skogsvägar ibland......
Och det måste vara maximal otur att två lastbilar blockera vägen inom 10-15 minuters bilväg.

I dag blir det snart en tur till sjukhuset för omgipsning för 11-åringen.
Ha en helt underbar dag på er. Hoppas att även solen har lyckas leta upp dej, för den är här hos mig just nu. Njuter
Kram på er.

Stress och åter stress i dag.
Skall strax i väg igen. Blir en tur till Eslöv i kväll, är möte med fotbollen och tränaren ville ha en förälder med. Var bara jag som anmälde mig. Har redan varit ute och kört i dag då det regnade och jag var så nöjd med min ny servade bil.  I morgon blir det en tur till sjukhuset i Kristianstad där det är dags för att byta gips på 11-åringen.

Måste springa vidare.









Vi hörs.

om 3 veckor

Ja i dag har jag fått operationsdatum. Så om 3 veckor är det dags att åter igen lägga sig på operationsbordet. Blir 3:de gången på drygt året. Jag lovar att detta blir sista gången på mycket länge, hoppas jag i varje fall. Om det nu är någon som har missat vad jag skall göra så kan jag informera att jag har ett stort ärrbråck mitt på magen plus att det finns håll på bukväggen så att tarmarna "trillar" ut. Så med andra ord så kan jag kittla mina tarmar, vad det nu skall vara bra för. I vilket fall som helt så skall det bli skönt att få det fixat.

I dag har jag lämnat in min pärla till verkstaden och den skall bli fixad under veckan. I morgon är en tuff dag med  möte både på dagen och på kvällen. Skall vara i Eslöv kl. 18:30 ang. killarna fotboll, det är tränaren som undrade om jag kunde åka med. 

Ja vad har jag mer att berätta? Jo förresten så var 11-åringen hos tandläkaren i dag och det gick hur bra som helst.
Familjens har en som nyligen blivit myndig och det  blev en del förändringa, helt plötsligt så får man ju ta ansvar för en del saker som man tidigare kommit i från. Vi har tjafs  ang.  studiebidraget som betalas direkt ut till den myndige som tror att detta är nöjespengar som kan smällas på en efm. genom att bjuda kompisar på pizza.  Så nu är här sura miner då man inte kan gå och klippa sig som planerat. Eller åka in till stan och träffa kompisar för man inte har fyllt på jojo kortet. Gäller ju att lära sig att planera.

När jag var 17 år så flyttade jag hemifrån och hade turen att kunna försörja mig genom att jobba, på den tiden var det lätt att få jobb. Tycker synd om ungdomarna i dag som inte har den möjligheten som vi hade då jag var ung. Idag måste dom studera i en massa år och det ger ingen garanti till jobb inom det man har studerat till.

 Ha nu en riktigt trevlig kväll, för det skall jag ha med min familj.
Kram på er alla.

Farsdag eller inte?

10 november

Den traditionella Mårtensaftonen, eller Mårten Gås, i Skåne.
Ja i dag är det Farsdag.

Fars dag har sitt ursprung i 1910-talets USA. Initiativtagare var Sonora Smart Dodd i Spokane, staten Washington, som ville hedra sin far William Smart för att denne ensam fostrat henne och hennes fem syskon på sin farm i Washington sedan hans hustru, då hon fött familjens sjätte barn, dött i barnsäng. Mrs. Dodds initiativ spred sig och redan 1924 förklarade president Calvin Coolidge att han stödde idén. Det skulle dock dröja ända till 1966 innan president Lyndon B. Johnson instiftade den tredje söndagen i juni som Fars dag i hela USA.

Fars dag firades första gången den 19 juni 1910 i Spokane, staten Washington. Seden kom till Sverige 1931 och dagen firades till en början i juni även i övriga Norden. Efter önskemål från det nordiska handelssamfundet senarelades tidpunkten för Fars dag till november för att ligga bättre i förhållande till Mors dag. Fars dag infaller därför numera på andra söndagen i november. Inget som vi fira här hos oss. Känns mer som köpmännens dag. Hur gör ni?

Vi har ju så många andra dagar som vi gärna fira, men morsdag och farsdag hoppar vi gärna över.
Dom barn som vill ringa sin pappa får gärna gör det, men vi gör inget stort av det. Vi hoppar gärna över gåsen i dag också. Men jag sänder en tanke till A-C som fyller år i dag, stort GRATTIS från oss.
Nu är killarna i väg och träna fotboll och jag är hemma med en som är dubbel gipsad. Måste berätta att jag trodde först att det aldrig skulle fungera att gå med gips från tårna och upp till knäna men det fungera utmärkt. Men han kan inte smyg omkring eller vara ute då det regnar.
Nu börja ner räkningen till advent och det gäller att planera så att alla stjärnor fungera och sladdarna räcker. Vi har fler fönster i år än tidigare. Har sett stora papp stjärnor i olika färger som jag gärna skulle vilja har i vårt sovrum, där har vi 3 nya fönster som skall ha något. I matrummet har jag tidigare inte haft gardiner men är inne på det nu. Vill få en varmare känsla i rummet och vi har 3 stora fönster från tak till golv som känns kalla då det är ruskväder ute. Fundera lite på vad jag skall gör för något. Men där skall jag har våra vanliga röda ljusslingor som är formade till stjärnor. Har det i fönster på framsidan av huset, fönsterna på baksidan vill jag  ha något nytt i år. Skall in till stan i veckan och kolla. Kan ju inte vänta tills jag åker till Ullared, för dit åker jag ju först den 12 dec och då har det ju varit den 2:de advent också.
Inget nytt om min sjuke vän än att det är oförändrat, är snar 8 veckor sedan som det händer och det känns ganska hopplöst, men under har ju skett tidigare så jag hoppas på det nu också.

Skall lämna in min bil på reperation i morgon, den behöver nya stötdämpare och lite omvård. Så i morgon får jag låna makens bil då jag skall till Blekingen. Hoppas på uppehålls väder och kanske lite sol, hade inte varit helt fel.


Ha nu en riktigt trevlig fortsättning på denna söndagen oavsett hur ni nu fira den.....
Kram till alla som en kram vill ha, ni andra kan ju låta bli.

21013-11-09

Är det november månad eller?
Ja det kan man ju undra. Men detta är kanske en ny Skånska vinter.
Förra året hade vi redan fått första snön och det var betydligt kallare.

9 november är den 313:e dagen på året i den gregorianska kalendern (314:e under skottår). Det återstår 52 dagar av året.
Den 9 november är ju lite historisk.
Natten den 9 november 1938 genomfördes vad som blivit känt som Kristallnatten. Efter att nazisterna i Tyskland gjort sig kvitt alla sina politiska fiender inledde de sitt försök att förinta judarna. De tillfångatog och misshandlade judar, satte synagogor i brand och krossade fönstren till butiker med judiska innehavare.

Jag har inte fått på vinterdäcken än, känner inte att det är behov än. Har ju Åretrunt däck på nu
så jag skulle väl klara mig om det kom lite pudersnö.
I går var det en sådan dag som man inte så ofta vill ha repris på. Tidigt upp och i väg för att stressa igenom två butiker, sedan handla iför helgen i ett nafs för att snabbt som blixten ta sig hem till ett möte. Blev en runda med moppen innan besöket kom. Just sådana här dagar inser jag att jag inte är 25 år längre. Hatar att stressa och jäkta, försökt undvika det i det längsta men i bland blir det bara så. I dag är det en välförtjänt vilodag för hela familjen. Vi går alla omkring och bara njuter av att få ha en dag utan en massa måsten. Blir en god middag med panerad fläskfilé och klyft potatis, någon av killarna gör sin goda kalla sås och en annan gör sallad.
I morgon börja innefotbollsträningen igen och det blir nya rutiner på söndagarna. Skönt att dom få komma igång. Har just nu en som inte kan vara med och träna pga. att han har två ben gipsade, han trodde på allvar att han skulle kunna sprina lite och sparka...... Men han provade här hemma och insåg att det inte skulle funka.

Just nu så vräker regnet med och det blåser kraftig. Men jag hoppas att det inte ökar med blåsten. Har tvättat fönster i vecka, trodde att jag skulle klara mig fram till advent, men jag lär väl för ta dom en omfång till.


Ha en fortsatt trevlig helg.
Kram på er alla som en kram vill ha.

I dag har jag tittat upp mot den gråa himlen och vinkat. Sagt Grattis till min kära mor som finns på andra sidan. Har tänt ett ljus i kväll då vi åt.
För 7 år sedan var vi på hennes sista födelse dag, då blev hon 80 år och vi hade ett litet kalas på det boendet hon var då på. Min kära lilla mor hade Alzheimers och var på ett boende dom sista 5 åren. Just denna dagen för 8 år sedan hade jag köpt med mig fransk chokladtårtor som hon bjöd, det gillade hon verkligen.

Maken och jag hade Benjamin med oss, han var 5 år och tyckte att det var spännande att hälsa på Birgith.
Fick förr mig att i dag sitter Marco och mor tillsammans uppe på ett moln och tittar ner på oss.
Saknar mina nära och kära som gått över till andra sidan. Tycker nu bara att dom börja blir så många.


Annars så har det väl inte hänt så mycket mer än att jag har städat lite och fixat inför morgondagen. Jag skall i väg på ett jobb några timmar och då jag kommer hem så har vi redan besök från förvaltningen till vår ny placerade ungdom.
Sedan blir det en lång och skön helg, bara umgås med familjen.
Nästa vecka lär det bli jäktig och stressig.
Inget nytt i dag ang. min kära vän som är så sjuk vad är det man säger? Inga nyheter är inga dåliga nyheter, blanda säker ihop det.
Har i alla fall hört i från en vän som jag har från min tid på vovve.nu och jag blir alltid lika glad då hon hör av sig. Vi har ju Njuffar båda två så vi har ju samma intressen. Nu har hennes vovve varit sjuk och det är ju aldrig kul att höra. Sänder massor av energi och goda tankar och hoppas att han kryar på sig....wow wow och kram på dej.

Nu är det snart dags att hålla kväll.
Sänder massor av kramar till alla som en kram vill ha, ni andra får väl vara utan.
Hoppas att vi snart se/hörs igen.

Ps. Det finns en plats där rosor aldrig dör. Ds

http://www.youtube.com/watch?v=bwrAh0Obc6o

Vilken konstig dag det är i dag.
Alla måsten har jag bara spolat bort. Gör precis det jag vill gör i min egen takt. Känns så befriande på något sätt. Har varit en hel del måsten de sista månaderna. Vet att jag har en tuff tid framför mig med både operationer och en del jobb. Har fått massor av inbokningar för demo men så är det ju inför julhelgen. Ja det går fort. Vi är ju snart framme vid första advent och den perioden gillar jag då alla fönster lyser med sina stjärner och stakar. I år bli vi en massa till jul så det gäller att planera och få saker gjort i god tid. Vi får hjälpas åt och det gör dom gärna. Har inte fått operations datum än, vet bara att det är i vecka 49. Planera att jobba på tisdagen den veckan och jag skall vara ledig på fredagen. Så jag hoppas att jag snart får ett brev om att jag skall in på onsdagen. Vet att jag måste ligga inne i två dagar pga. infektionsrisk och att det kan samlas mycket vätska. Får inte bära tungt men att resa till Ullared skall väl gå bra och att packa upp lättare saker. Maken har lovat att vara min privatförare den första veckan. Läkaren sa nämligen inget om att jag behövde vara sjukskriven så det hoppar jag över.

Ja nu känner jag för att tömma tvättmaskinen så jag får väl göra det innan känslan försvinner.

I dag fyller min väns barnbarn 1 år och hon har ingen aning om det, och det gör mig ledsen.
Hon som längtade så till denna dagen. Hon missade också han första steg. Nu när hon tittar på honom så vet hon inte vem han är.

Ha en bra dag på er alla där ute i världen.

Kalas dags,

Ja! Jisses vad tiden den rullar iväg.
I dag har vi en som fyller 18 år.
Så i dag blir det fest.

G R A T T I S

S T O F F E

 I dag blir det inte mer......

Hur klarade vi oss förr?

Ja du!
I dag har jag kört med GPS och var uppe i trakterna runt Perstorp samt Bjärnum för att ta mig till Tyringe. Lovar att det var ett äventyr. Hamnade på kostigar tillslut och det var vägar som även fanns med på kartan. Kollade noga innan jag gav mig av från Rökne. Om jag nu skall köra där fler gånger så kommer jag inte att köra dessa vägar. Få ta mig tillbaka till Hässleholm igen. Tror att det går fortare även om det är längre. Men poängen på dagens äventyr blev ändå från Broby till Knislinge. Körde drygt 15 km på en riktig skogsväg med grästuvor och vägen slutade på en stor bondgård med stora hundar som tittade nyfiket på mig. Såg inte en människa och vågade inte gå ur bilen. Visst så kommer jag överrens med dom flesta hundar men dom vaktar ju så man skall ju inte utsätta sig för risker. Tänk om det inte var någon hemma ifall hundarna gick till anfall. Så det var bara till att backa ut bilen igen och köra tillbaka. Men på halva vägen fick jag möte och fick köra ut i skogen nästan. Gjorde tecken på att jag ville att han skulle veva ner sin ruta. Han skrattade gott åt mig då jag berättade att jag hade kört efter min GPS och jag hade ju hamnat helt galet. Han förklarade för mig hur jag skulle köra för att ta mig ut och tillbaka till Bromölla. Var bara att hålla vänster hela tiden.
Så jag kom lite sent till Knislinge. Men det var helt okej.
Har ju tidigare varit ute för äventyr att hamna långt inne i skog med både bommar och taggstaket. Så jag brukar inte ge mig in på grusvägar men jag vet ju att det finns gott om grusvägar i Göingetrakten.
Annars så har det väl inte hänt så speciellt mycket sedan sist. Det är oförändrat med min gode väns tillstånd. Att en så pass ung människa drabbas av en stroke så att allt minne slås ut och funktion på ena sidan. En stor personförändring och vi vet inte ifall hon kommer att kunna komma tillbaka. Men skall jag nu tjata på och spy ut min frustration till. Det känns lite konstig att bara saker raderas, tycker att man kanske skulle kunna spara en del av minnet på en hårddisk..... Men vi får väl se hur framtiden ser ut för henne, och det lär väl dröja ett bra tag innan jag har henne tillbaka.

Man blir ständigt påmind om att vi skall vara rädd om varandra och vårda vänskapen. I bland så kan man tappa kontakt med någon på några år men då man möt igen så tar man vid där man slutade, och det är för mig värdefullt. Sedan kan man ju har vänner som man träffar ständigt men ändå är det något som saknas, det är inte på lika villkor. Dessa vänner kan man säkert klara sig utan. Jag har en gammal klasskamrat som betyder jätte mycket för mig, det har gått många år mellan mötena men vi vet att den andre alltid finns där. Har även min vän " lille Kitina" som jag sa som barn. Jag var 1 vecka gammal då hon såg mig första gången. Hon följde med sin syster upp för att träffa mig. Min stora syster var så stolt över mig så att hon ville visa upp mig för alla på våran gård ( det är annat nu för tiden *ler*) Ja tiderna förändras och vi med den.

Ha ha ta nu inte bilden på allvar, tycker bara att den är skojig.

Nu håller maken på att fixa middagen och det är snart dags att samla familjen. I morgon är en stor dag för en av killarna, han blir nämligen 18 år och det är ju något stor för en då man blir myndig.

Så tack för mig denna måndagen.....
Kram på er alla som en kram vill ha.

Vad har hänt!

Bästa läsare.

I dag är det Alla Helgonsdagen och vi tänder ljus för alla våra kära som gått över till andra sidan.
Jag vet att det är ett bra tag sedan som jag skrev sist.
Saker har hänt som gjort att jag fick annat att tänka på.
Min kära vän drabbades hårt av sjukdom som tyvärr kanske inte kan återställas. Hur det skall gå är skrivet i stjärnorna.

Så kära vän, lovar att du kämpar på. Du har ju så många år kvar att ge.

Har varit massor av besök på olika förvaltningar samt inom barnomsorgen och sjukvård.. Vår 11-åring har båda
benen gipsade och skall så vara några veckor till. En riktig kämpe som staplar om kring med ett stort leende på läpparna.
Själv har jag nu äntligen fått tid till att få bort mitt jätte stora bråck på magen. Dessa bråcken förföljer vår familj. Andra bråck som försvinner i år.

Mitt allt detta så har vi fått utökning bland våra trevliga ungdomar. Så nu är alla rummen upptagna och köksbordet välfyllt av glad matälskande ungdomar.  Under några år har vi haft lågt antal men nu är det som tidigare, och jag njuter för det är så mycket liv i huset igen, positiv energi.


Vi ligger lågt med att ta in en ny hund just nu. Har ju tidigare i höst letat efter en omplacerings hund med nu tycker jag att vi får avvakta med för många förändringar i familjen och hemmet. Har bokat in en bussresa till Ullared den 12/12 och då blir det julklapps inköp. Tar bussen denna gången då jag inte vill planera in att köra själv. Är ju redan som det är ute och kör 30 mil sträckor ett par gånger i veckan så det kan ju vara skönt att bara få sitta och koppla av. Men jag får visserligen köra till Ystad som är uppsamlingsstället men vad är det mot att köra hela sträckan.

Ja det blev ingen snö på marken då vi gick in i november månad i år och det tycker jag om. Vill inte alls ha någon snö i år, kanske på julafton mellan klockan 12:00 och 18:00 kan det få snö.
Har trevliga uppdrag utanför hemmet och jag får göra det som jag både gillar och trivs med.

Tror inte att någon missade att vi i veckan hade besök att storm. Men vi hade tur denna gången.
Endast stutsmattan tog sig en tur till grannen. Den hade vi ju helt glömt bort då vi gick vår runda på måndagen för att kolla så allt var säkrat.

Avslutar med att sända tankar och energi till min kära vän, tända ett ljus för alla mina kära och nära som finns på andra sidan.
Säger tack för denna gången till er alla som besökt mig och orkat läsa min blogg i dag och alla dom andra gångerna.
Kram till alla som en kram behöver, oavsett om du är min vän eller inte, kanske en av dom som varit det tidigare men av någon anleding kommit bort från min lista över vänner. Känner du dej orättvist bortglömd så skriv gärna en rad eller två.