Vem av oss gjorde fel.
Vem sårade den andra.
Någon trampade någon på en öm tå.
Sårade känslor växter fram, stolthet kom åt sida.
Kampen om att överleva kom smygande.
Någon måste backa, är det du eller jag?
Jag går åt sidan och lider i tystnad.
Gör jag rätt som inte häver min rätt,
vem vet vad som är rätt?
Har vi rätt att döm andra, och i så fall hur hårt.
Klagomål kan gå över till skitsnack, eller har jag fel?
Att tiga och inte reda ut saker, hur moget är det,
men vem orka bry sig.

Kan stolthet förgöra vänskap?
Ja jag tror det, den kan förgöra mer än vänskap.
Den kan förstöra starkare relationer än bara vänskap.
Men jag tror inte att den kan förgöra relationerna mellan mor och barn, jag hoppas inte det i varje fall.
Vi blir så nakna då sanningen kommer i kapp oss vi blir så sårbara då vänskapen tunnas ut.
Ensam är stark sägs det, inget jag tror på.


Varför skriver jag nu detta då.
Inte för någon speciell anledning.
Har vänner runt omkring mig och en underbar make.
Saknade efter min bonus son gör ibland att tankarna går till hur sårbara vi är som människor då vi drabbas av sorg och förlust. Speciellt då prövas vännerna, speciell då behöver man alla nära och kära runt omkring.

Jag är med säkerhet lyckligt lottad som har fått gått igenom livet ganska smärtfritt., men än är inte prövningarna över, dom står och väntar bakom varje hörna. Gäller bara att kunna hantera dom på rätt sätt. Göra upp mål och ha ambitioner är inte fel, men man skall väl inte sträva efter det som är svårast att nå.
Jag är inte felfri eller bäst, hoppas att jag är medelmåtta och för dom som är mina vänner hoppas jag att jag är omtyckt och värdesatt som en lojal vän.
Jag finns här och ställer upp. Känner detsamma för många av mina när och kära vänner.

Hundra år sedan jag var här sist...

Massor har hänt runt omkring oss i familjen.

Har varit i väg på några veckors semester i Kroatien och det var underbart.
Allt fungerade bra där nere. Killarna var mer än nöjda med all sol som vi fick-
Då vi kom hem så fick vi ytterligare några veckors sol.

Började jobba dagen efter då vi kom hem och sedan har det rullat på.
Hade turen som i min ålder har fått en fast distrikt två dagar i veckan, passa mig perfekt.
Kan inte bli bättre. Är ett uppdrag från en av våra större sallad och färdigsås tillverkare.

Mitt i allt detta så skall det ju finnas moln på himlen också, krockade med makens BMW i lördags, gissa om jag grämde mig. Gjorde allt rätt efter konstens regler men ändå kommer det säkert att vara mitt fel. Men man lär sig av erfarenheterna. Men viss sjutton är 3000:- i självrisk plus riskera att tappa bonus lite retfullt. Men jag lever och mår bra, något att vara tacksam över.

På måndag så är det åter dags för skolorna att starta. Vi har tre killar som skall börja med något helt nytt, en skall börja i årskurs 7 på en ny skola och börja åka skolbuss. Den andra skall också byta skola för deras klassrum skall en annan klass ha och då får dom inte plats på den skolan som dom är i dag på. Och våran 17-åring skall börja gymnasiet i en stad som kräver tidiga mornar och långa bussresor. Men han har själv valt det och det blir säkert bra. Kille nummer 4 blir kvar på sin vanliga skola men skall ju upp en klass.

För övrigt så är det väl som vanligt. Fundera på varför vissa människor alltid skall framstå som om dom var dom ända personerna som tänkte och handlade rätt oavsett vad det gäller
Att glömma och förlåta är en gåva, och att kunna gå vidare är ju en fördela för inte minst en själv. Men ändå finns det personer i vår omgivning som ständigt blundar för sina egna fel och brister. Tack och lov att vi gör fel men vi skall ju även själv kunna se dom och inte döma andra bara.

Ja nu tycker säkert någon att jag är en ordentlig moralkärring, men det bjuder jag på. Tänker inte på någon så där speciell person så ingen av mina vänner här skall känna sig  träffade. Men om någon utanför min vänskapskräts nu skulle funder om det gäller dom? Ja det är upp till var och en att själv ta åt sig.

Med dessa ord från denna bloggare så slutar jag med att lova alla att bättra mig med skrivandet.
Ha en toppen dag.
Vi hörs!

Kram på er