Jag vill köpa vingar för pengarna.

Hösten är här.

Lite kalalre på morgonen. I går gjordes vantinköp till bussa barnet. Kallt att stå ute och vänta.

Hösten är i det tempererade klimatet en av de fyra årstiderna, på norra halvklotet under månaderna september, oktober och november. På södra halvklotet omfattas hösten av månaderna mars, april och maj. I astronomisk bemärkelse börjar hösten med höstdagjämningen och slutar vid vintersolståndet. SMHI definierar hösten som den årstid när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader.

Ordet "höst" betyder "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in. Hösten är alltså ursprungligen skördetiden.

Om hösten går växter in i dormans, de börjar förbereda sig för vintervilan. Processen med att löven gulnar sätts igång genom att växterna börjar producera abskissinsyra. Klorofyllen försvinner därmed från växter som inte är städsegröna, varigenom de gula nyanser som blad och löv alltid har blottläggs. Lövens gulnande hänger samman med att växterna gör sig redo för vintervila och då behöver energin som klorofyllen förbrukar under sommaren. b-karoten och flavonoler (quercetin) står för den gula färgen, och mängden varierar bland olika växter. Blad och löv blir röda av att växten tillverkar antocyaniner under hösten. Olika växter får därför företrädesvis antingen gula eller röda höstfärger. Nyansen påverkas också av vädret. Ju mildare och regnigare höst desto gulare löv, och ju torrare och kallare desto rödare. Löven och bladen fälls genom att bladfästet förkorkas. Förkorkningen fördröjs av goda ljusförhållanden, varför träd som står nära en ljuskälla behåller löven längre än träd som står mörkt.
Meteorologiskt består hösten av fyra instanser. Först börjar solens uppvärmning att minska, eftersom solen hamnar allt lägre på himlen. Av detta följer att det blir stora temperaturskillnader mellan norr och söder (respektive söder och norr på södra halvklotet). Temperaturskillnaderna leder till att det blir fler lågtryck med tillhörande regn, samt stormar (höststormar). Slutligen tränger den kalla luften från norr sig söderut. Vissa år vänder det varma vädret tillbaka en stund (i Sverige omkring den 7 oktober), vilket brukar kallas brittsommar, efter heliga Birgitta. Om det varma vädret kommer efter den första frosten kallas det indiansommar.

Höstdimma eller strålningsdimma, som är vanligt i Skandinavien, beror på högtryck, och bildas under natten genom att luften vid marken kyls ner. Ju längre tid luften kyls under natten, desto längre tid varar dimman som skingras på morgonen när luften värms igen. Om dimman blir riktigt tjock förmår dock inte solen värma marken, och då kan dimman bli kvar under dagen.

Höstdagjämningen är ett av de två dygn då dag och natt är lika långa över hela jorden. Redan efter sommarsolståndet blir dagarna kortare på norra halvklotet. Efter höstdagjämningen blir dagarna på norra halvklotet kortare än nätterna. Höstdagjämningen infaller runt 20 mars på södra halvklotet och runt 22 september på norra halvklotet. Vid skottår förskjuts tidpunkten ett dygn.


Ha en bra höstdag.