Nu har många återvänt till sina arbeten efter sin semester. En del tröttare än vanligt kanske pga att inte semestern blev som dom hoppades på. Vissa har höga förväntningar på sin ledighet att den skall göra underverk. Andra tar dagen som den kommer. I år hade vi inga större planer på sommaren och därför har vi inte heller blivet besvikna. Själv har jag varit lite kraslig störe delen av sommaren och det har gjort att jag uppskattat regnet och svala dagrar.Sommaren i år var en insikt på att man blir skörare med åren. Sista eländet jag hade var förra söndagen då jag upptäckte att jag även är allergisk mot apelsiner.... Men det kan man ju leva utan.
En riktig sommarlåt måste antingen innehålla gitarr och ordet blå, eller gå i valstakt. Men det viktigaste är ändå att den lockar fram minnena.
Sol. Vind. Hav. Ljusa nätter. Blå. Lägg till en gitarr, blunda och tänk på valfri reklamfilm för en välkänd, svalkande alkoholhaltig dryck. Hör du den nu?
För den som levt i Sverige någon gång under de senaste femtio åren, är det troligt att den låt som just poppade upp i huvudet finns någonstans i din sommarsamlingen.
Sommaren är kort med Tomas Ledin – hopprepsmikrofon och karamelligt gul, turkos- och rosafärgad kjol.
Peter Lundblad – andlös skolavslutning i början av gymnasiet, när den där snygga killen sjöng sin version av
Ta mig till havet.
Hej då....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar