Vid denna staty har jag passerat så många gånger att det inte går att räkna. Den finns vid husgavelen där vi bodde i 9 år.
Mor och barn, 1963, Stig Blomberg, fimms på Vendelsfridsgatan 11 – 13 vi bpdde på nummer 13.
Stig Blomberg är inte den förste att skulptera mor och barn. Temat har funnits genom hela konsthistorien, både i skulpturer och i målningar. Madonnan och jesusbarnet målades oändligt många gånger under medeltiden och renässansen. Porträtt av föräldrar och barn har förekommit i många varianter.
En mycket känd skulptur av Bror Marklund från 1956, med samma titel som Stig Blombergs, finns i gården till Kanslihuset i Stockholm. Har inte sett hans verk någon annanstans.
Här försöker barnet slita sig loss från modern, något som väckte uppmärksamhet på den tiden. Folk trodde att konstnären ville utmana den goda smaken. Bror Marklund förklarade att det inte fanns någon sådan avsikt. Han ville med barnets rörelse skapa en motkraft till de omgivande kolonnerna i kanslihusgården.
I Stig Blombergs skulptur finns ingen sådan ansats. Här är det den eviga framställningen med mor och barn som en sammanhållen enhet som gäller. Modern håller barnet på sitt vänstra knä, omfamnar och skyddar honom med båda armarna. Barnet sitter tryggt tillrätta, blickar lugnt framåt med de egna armarna lagda över moderns stödjande händer.
När vi står framför skulpturen är det lätt att förstå dess roll som trygghetssymbol.
Just nu faller det ett lätt snöfall, så onödigt. På radion spelar dom Ted Gärdestad " Himmelen så oskyldigt blå" Klockan är 05:20 och jag dricker en kopp Zoegas.... Skall inte klaga men ut vill jag inte just nu. Mår ganska bra och tror att det vlir en bra dag. I går var det mycket väntanade för 10 åringen var på två besök på sjukhuset som totalt tog 3 timmar. Jätte drygt att sitta och bara finnas där.
I dag blir det att börja fixa till lite i huset igen. Har håll vila från alla låder. Skall handla lite och har tvättmaskinen som väntar......
Ha en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar