Jag vill köpa vingar för pengarna.

Vad är vänskap om det inte är ömsesides....
Värden som finns i vänskap är ofta resultatet av en vän som visar följande på ett enhetligt sätt:


Tendensen att önska det som är bäst för andra.
Sympati och empati.
Ärlighet, kanske i situationer där det kan vara svårt för andra att säga sanningen, särskilt när det gäller att peka ut de upplevda fel av en motsvarighet.
Ömsesidig förståelse och medkänsla.

Förtroende för varandra (kunna uttrycka känslor - inklusive den andras handlingar - utan rädsla för att bli dömd), kunna gå till varandra för känslomässigt stöd.

Positiv ömsesidighet - en relation bygger på lika givande och tagande mellan de två parterna.I en jämförelse av personliga relationer anses vänskap vara närmare än sällskap, även om det finns en rad olika grader av intimitet i både vänskapsband och sällskap. Studien av vänskap ingår i sociologi, socialpsykologi, antropologi, filosofi och zoologi. Olika teorier om vänskap har föreslagits, bland andra socialt utbytesteori, egen kapitalteori, relationella dialektiker, och fastsättning av stilar.

Antikens Rom


Cicero hade sina egna åsikter om vänskap. Cicero menade att för att få en äkta vänskap med någon måste man ha fullständig ärlighet, sanning och förtroende. Även vänner gör saker för varandra utan förväntan om återbetalning. Om en vän är på väg att göra något fel, borde man inte kompromissa ens moral. Man bör förklara vad som är fel och hjälpa vännen att förstå vad som är rätt, eftersom Cicero trodde att okunnighet är orsaken till det onda. Slutligen upphör vänskap, eftersom en person i vänskapen blir ond. (Friendship, Cicero)

Ryssland
Relationen är uppbyggd på olika sätt i olika kulturer. I Ryssland, till exempel, överensstämmer mycket få personer statusen som "vän". Vänner har rätt att ringa varandra med förnamn. En norm av artigt beteende tar upp "bekanta" med fullständiga förnamn plus efternamn. Dessa kan omfatta förhållanden som annars skulle betraktas som riktiga vänner, som arbetsplatsrelationer av gammalt datum, grannar med vilka man delar en tillfällig måltid och besök, och så vidare. Fysisk kontakt mellan vänner förväntas, och vänner, även av samma kön, kommer att omfatta, ibland kyssa och vandra i offentliga med armarna om varandra, eller arm i arm eller hand i hand.

I äldre tider var vänskap ett ideal för det offentliga livet, men med tiden växte det fram en ny syn på företeelsen. Vänskapen framstod som en risk för korruption, när staten lade reglerna för det offentliga livet. I stället skulle den odlas i det privata. I en nyutkommen bok skildrar professor Eva Österberg vänskapen som idé från antiken till nutid.

Vänskap har i det moderna samhället i Europa uppfattats som en informell relation som i huvudsak hör till privatlivet. Till vännerna går vi när vi lämnat ansvaret på jobbet eller plikterna i strålkastarens sken. Våra vänner söker vi upp då vi vill ha det trevligt hemma, i sommarstugan eller på gemensamma resor. Till dem känner vi tillit. Vi har roligt tillsammans, men kan också vara allvarliga och anförtro varandra det som bekymrar oss. Vi litar på att de inte skvallrar, vi utgår från att de håller av oss precis som vi också håller av dem. Vi har ju valt dem själva.
"Utan vänner tror jag knappt att livet vore värt att leva. Vänskap är kärlekens vardag.", sade en kvinna i sextioårsåldern när hon på 1980-talet svarade på en av Nordiska museets frågelistor. Vänskapen liknar kärleken. Men den är trots allt icke liktydig med kärleken enligt 1900-talets sätt att tänka. Kärleken, menar exempelvis sociologen Alberoni, är passion och uttrycks också i sexuella handlingar. Den utgör en unik tvåsamhet. Vänskap kan förvisso också vara stark och varm. Men den har, säger Alberoni, mer att göra med respekt än passion. Den är "den moraliska formen av eros".

I vänskapens västerländska definition ingår just detta: vänskapen bygger på frivillighet, ömsesidig välvilja, gemensam tillit. Ofta trivs vänskapen dessutom bäst när olikheten mellan kontrahenterna inte är alltför stor. Vännerna behöver givetvis inte vara varandras kopior, men det är en fördel om de delar vissa värden och inte upplever relationen som uppenbart ojämlik. Graden av likhet har dock varit ett tvisteämne. En 1900-talsfilosof som Simone Weil avskydde den klibbiga och närgångna vänskapen. Den bästa vänskapen var för Weil den som bestod av respekt och ärlighet trots olikheter — en harmoni av motsatser.

Att vänskapen i modern tid placerats i privatlivet, har också haft sina vetenskapliga konsekvenser. Historiker har under 1900-talet sett det som sin fundamentala uppgift att undersöka den offentliga maktens kraftfält. Så har man fokuserat stat och politik, partier och organisationer, beslutsfattande och strider om ekonomiska resurser. Mycket har emellertid ändrats under de senaste decennierna. Det historiska landskapet har vidgats på ett sätt som det enligt min åsikt varit en ren fröjd att uppleva. En explosion av kreativitet inom inte minst kultur- och genushistorien har lett till nya frågor: om kvinnor, barn och äldre, manlighet och kvinnlighet, människors grundläggande värderingar och normer, ja till och med nära relationer och känslor. Det är ingen slump att även vänskapen håller på att få sin historia.
I dag skall jag linka omkring med en värkande höft och fixa födelsedagspresent samt få fram låser som skall packas upp... Längtar till måndag då värmepumpen lommer upp.