tisdag 25 maj 2010
Igår bar jag på en inre vrede och ilksan som var mycket svår att hålla för mig sjäv. Maken fick en del av den men annars tror jag inte att någon märkte utav detta. Maken den stackaren får ta emot en del som han inte alls förtjänar... Men så är det väl lite då och då i ett äktenskap... Tusen tack till min tålmodige kära.
Har hittat en del citat som jag dela med mig till er alla ang. ilska och vrede.
Att bli arg kan ibland vara som att hoppa in i en härligt ösig sportbil, trampa gasen i botten, köra iväg i full fart och sedan upptäcka att bromsarna inte fungerar.
Behärska din vrede och du fattar kloka beslut.
Bli aldrig arg! Annars kan du på en enda dag bränna upp veden, som du har samlat under många tunga veckor.
Den som far i taket för ofta går förr eller senare in i väggen
Det beror inte på vad du säger i ett gräl, det beror på hur högt du säger det.
Det är en principsak - som jag alltid säger när jag blir förbannad.
Det är som regel ingen stor förlust att tappa humöret - ofta var det mycket dåligt.
Döm aldrig i vredesmod! Vreden går över, men domen står kvar.
En kvinna som agar sin man håller sig rask och rörlig.
Han kallade alltid en spade för en spade, ända tills den dagen han snubblade över en.
Han kastade sig upp på hästryggen och red ursinnigt iväg i alla riktningar.
Han sade att jag måste hävda min åsikt, men när jag gjorde det blev han arg.
I denna värld, så fräck och dum, må mycken vrede hava rum.
Innan man i vredesmod lämnar ett sällskap bör man vara förvissad om att de närvarande inte förnimmer det som en lättnad.
Det är inte fel att bli arg, men man bör skilja på vrede och vrede. Allt beror på motivet för ilskan. Det finns vrede som har medkänsla som motiv. Då kan den fungera som en katalysator för en positiv handling, skapa energi som gör det möjligt för dig att handla raskt och beslutsamt. Men generellt sett är vrede något negativt. Den rubbar den inre balansen och förstör din sinnesnärvaro. Men man ska aldrig undertrycka den.
Ilska finns ibland oss. Vi upptäcker den i bilköer, på arbetsplatser, i hemmen, i skolan. Visst är det lätt att bli arg, och visst känns det hemskt efteråt också. Vissa av oss förebrår sig själva för att de är arga och andra får god hjälp av omgivningen att känna missnöje över sin ilska. Men den finns av något skäl. Den kan vara ett sorts försvar.
Frågan är hur man kan försvara sig på ett bättre sätt. Utan ilska? Man kan ju ställa sig frågan: vad kan det vara jag måste försvara mig emot? Om det inte är personen jag just håller på att bli arg på, vad är det då? Om man har svårigheter att undvika ilska, samtidigt som man vet att den skadar mer än en person så behöver man hjälp. Ilska kanske måste få finnas, men den skulle kunna vara mer begriplig och mindre vanlig.
Vad jag vet med min egen ilska och vrede är att detta just nu beror på en inre stress. Stress kan uttrycka sig på så många olika sätt....
De flesta som upplever stress kan ange någon yttre orsak till den. För dem kan det verka som om stressen är oundvikligt. Uppfattningen om vad stress står för varierar och vår fysiska upplevelse av stress kan säkert skilja sig från person till person. Några av de fysiska stressreaktionerna är mer vanliga än andra, men kan ändå variera i olika situationer.
Hos vissa finns en rädsla för upplevelserna som inte verkar kunna gå över så snart vi bara önskar det. De fysiska stressreaktionerna tycks ofta följa rädslan.
Nu undrar alla med en viss försiktigehet... Varför var du i vredmod ovh ilska i går då?
Svar: Någon håller på att stjäla mitt liv, min dyrbara tid, mina inre harmoniska känslor..... Något håller på att strypa min energi.
Men jag lovar att jag håller på bearbeta en plan. Har skrivet färdigt en del "avslutnings"papper.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar