beskedet kom....

God morgon på er alla.
Äntligen vaknade jag upp till ett annat ljud än regnet, Det var tystnaden som råder om nu detta är ett ljud? I går var jag helt ur form ( har ingent med att göra med formana på bilden) Hade ont i ryggen vid skuldrona men det är för att jag drar upp axlarna till öronen då jag är stressad. Detta är något som återkommer varje vinter, Det är väl tur att man känner igen symtomerna i tid.
I dag skulle det ha blivet ett umgänge men det avbokades i går pga av tidsbrist, inte från oss.
Största killen i huset har blivet erbjuden en lågenhet i staden och han skall titta på den på fredag. Det är ca 10 stycken som är bjudna på visningen. Så det är ju inte säkert att han får den. Men man kan väl få hoppas.
I dag vet jag att det finns någon som hamn i en återvändsgränd, så är det ju nästan varje dag. Vi människor måste vara rädda om dom små posetiva sakerna som vi ofta tar för givet. Kan ju vara en glädje att få vakna upp till en morgon i tystnad eller veta att kaffet snart är klart. Det behöver ju inte vara stora vinster och pengar i överflöd.

Dagen må va' dyster, morgonen va' kall.
Om jag riktigt lyssnar, hörs en sång i alla fall.
Genom allt det tunga, genom allt det grå,
lyckas dessa toner att nå fram till mig ändå.

Genom vardagen går en melodi,
gjord av två i förtrolighet och sympati.
Från den första våren, har den genom åren
troget följt oss tröstat och stått bi.
När jag vill, kan jag höra melodin.
En sång om sorg och glädje ljuder spröd och fin.
Om än vardan är grå, så hörs sången ändå
Det känns som om den fångar all min sorg och glädje.

Sången speglar drömmar, dem vi haft en gång.
Olust och bekymmer finns där också i vår sång.
Där finns illusioner, glädje och finess.
Allt som speglar livet, även vemod och tristess.

Önskar er alla en underbar tisdag med massa trevliga och spännande händelser......

Kram